despartio.blogg.se

2015-11-02
11:12:36

Försöker vänja sig

17 dagar kvar innan fotboja... om det nu blir av... Frans har varit hemma sen i lördags och hon försöker verkligen vänja sig vid hans närvaro igen... men man lär sig fort nya vanor... speciellt när man inte längre har någon förutom hundarna att ta hänsyn till... men hon försöker hitta det som är bra...men hon är fruktansvärt rädd att allt går tillbaka till som det var innan... eller han har förändrats...precis som hon?
 
Hon hoppas det...men efter permissionerna hemma tror hon inte det...
 
Hon bad honom ringa den person som tagit in honom som praktikant då han inte hört något från honom.. Kriminalvården har inte kommit med något besked... och hon antar att de har kontaktat honom... sen om de återkommer till Frans...innan beslut tas...det är väl inte troligt... 
 
Sonen i Kanada är otrevlig...och hon tycker det är skönt att han är där... han tror att hon ska bekosta alla hans utsvävningar... igår sa hon till honom att ta sig hem igen och reda upp bilförsäljning och aktierna så att han kan betala sina skulder till vänner... och att jobba upp en buffert om han ska fara utomlands igen..till flygbiljetter och boende - logi under den första tiden i nya landet...men han bara slängde luren i örat på henne och berättade hur irriterad han blir när han pratar med henne...sen kom det ett par meddelande om att hon inte skulle bry sig om honom... hennes enda jobb var att sälja hans bil... hon blir förbannad... ja visst..och betala han telefonabbonemang på 900 kronor...gymkort på 300 kronor... sätta in pengar när han skriver att han bara har ett par dollar kvar att leva på...
2015-10-30
06:06:01

Ibland gör hon saker som hon inte skulle göra

Hon trampar upp gamla stigar och efteråt så känner hon sig mest dum...men analyserar också varför hon gör så... en form av uppmärlsamhet.. från människor hon egentligen inte alls behöver... de som betyder något för henne finns redan där i hennes liv och visar henne ovillkorlig kärlek...hennes barn.
 
Ändå trampar hon in där..på fel spår.. som ett tåg som är på väg till en destination..som läser av kartan fel och tar en omväg in på ett sidorspår...fullt medveten om att det inte kommer att hålla för att komma fram dit hon ska..ändå väljer det att svänga av.. 
 
Spår av livet kanske... en omskakning för att få tillbaka gammal oro... ja, hon vet faktiskt inte... idag när hon är vettig i skallen så vänder hon tillbaka hela skeppet och styr vidare in i riktning mot den oskrivna sanningen...
 
Hon vet.ja, jisses...visst vet hon...att den kommer att vara kämpig..men dock kämpigare om hon väljer sidospåret..
 
Ett tolvtimmarspass ligger framför henne denna morgon när mörkret fortfarande har sitt grepp kvar på utsidan av hennes hem... stora sonen sover fortfarande och hon har en liten rädsla att barnbarnets mamma ska strula till det med hämtningen av idag..det är sonens "tur" att ha lillkillen...men efter förra veckans utspel med anmälan och annat så undrar hon hur hon tänker bära sig åt. Tydligen ska socialförvaltningen ha ett samtal med barnbarnet innan de drar igång en utredning...det är helt vansinningt... mamman vill att sonen har killen...hon är själv placerad i en familj av tvivelaktig karaktär... de bor i ett hyrt hus - en avstyckad gård med massor av djur som planlöst springer omkring i en miljö som sett sina bättre dagar.. familjen är kraftigt överviktig och det skriks, svärs och spottas överallt. Det är bråk nästan varje dag och polisen besöker enligt mamman denna familj ganska ofta på grund av familjebråk eller grannfejder,. där bor hennes barnbarn... 
Hon har valt att inte säga något, och släppt in mamman i sitt liv då mamman har ytterligare ett barn så har hon ställt upp som farmor även för detta.. hjälpt henne ekonomiskt och med omvårdnad... 
 
Men pengar är det enda som räknas... så när mamman blev av med bidragsförskottet då barnbarnet varit mycket med sin pappa... då kokar de ihop en historia som barnbarnet skulle ha sagt och det blir en anmälan till socialen... Personalen på dagis står frågande då killen  blivit mer stabil sen han fick vara mer hos sin pappa..lugn och trygg...som de sa... varför väljer man att göra barn illa och andra människor istället för att skaffa sig pengar på annat sätt...?? 
 
Hon har jobbat för länge inom placeringa av barn i familjehem för att veta hur det går till... och att många som agerar familjehem absolut borde stoppas... men Sverige är i kris..och det placeras i all sköns hem på gott och ont... 
 
Hon håller sig lugn... har kontaktat sina kollegor runt om i Sverige och garderat sig i  en eventuell process... korkade handläggare finns överallt...och det rekryteras socinomer som kommer direkt från skolbänken som aldrig varit med om Hämndfulla mammor och familjehem som är rädda att bli av med placeringar och sin inkomst... För bra familjehem blir inte av med sina placeringar ... och skulle det vara så väntar massor av kommuner på att placera hos dem ändå...
 
Foto taget av Christer Illenius