despartio.blogg.se

2016-02-17
09:13:00

Handlingsförlamad... ambivalent och disträ

Hon känner den förbannade ångesten som ligger och kryper på insidan och vill skära sig ut på utsidan och ta stryptag på henne... hon hatar verkligen att ha det så här... vad ska hon göra... sist det var så här illa sökte hon hjälp via en KBT terapeut... men då gick det ju att reda ut allt... visserligen var det en lång resa... men denna gången går det inte att reda ut genom KBT strategier... ska hon bara låta tiden gå och se hur det blir...
 
Hon funderar på lösningar..ser framemot roliga händelser i livet därframme någonstans...skrattar åt hundarna manövrar och glädjs åt de små ögonblicken i vardagen som får henne att le..skratta..må bra... men ångesten kväver henne emellanåt på halva vägen.. det känns som hon blir straffad för att hitta glädjen i vardagen... verkligen... och ibland vågar hon inte...och då växer sig det svarta sig än större och äter upp henne på insidan... det äter på henne så att det syns på utsidan...
 
 
2016-01-08
20:41:01

Känner sig trött och sjuk

Dagarna går, äldsta sonen har flyttat in i den radhuslänga där hon själv bor. Hon tycker det är mysigt, men Frans tycker nog det mest är besvärligt, och hon märker att han retar sig på att han ofta är därinne och lånar saker. Hon bryr sig inte alls..det är hennes son och hennes barnbarn och när han "uttnyttjar" henne i form av mat dryck och några möbler så stör det inte henne det minsta. Men så är väl också blod tjockare än vatten.
 
Hon njuter nog mest av att ha dem nära...och imorse kom de och käka frukost och barnbarnet följde med henne ut på promenad med hundarna innan hon körde till sitt dygnspass på jobb. Vilket iofs resulterade i att hon fick köpa vinterskor till lillkillen och strumpor...men det är bara pengar..förgängligt...och hon älskar sina barn och barnbarn...
 
Däremot är hon allvarligt oroad över sin minsta son som bor hos sin pappa efter sin Kanadaresa...han hjälpte den äldsta sonen igår med en del av hans flytt och han så inte alls fräsch ut...svullen och hade gått upp en del i vikt sen hon träffade honom i julas...han frågade henne om hon hade något med alkohol han kunde dricka då han inte skulle köra någonstans...hon nekade och undrade om han var bakfull...
 
Hon dryftade det lite med Frans och han har ju rätt..vad ska hon göra?... det kan ju vara så att hans jävla alkoholiserade pappa sitter och dricker ikapp med hennes son...det är ju förjävligt...men vad ska hon göra?..Hon orkar inte att han flyttar till henne igen...
 
Hon säger till honom att han måste försöka fixa ett jobb..göra något..för han kan ju inte leva på pappa och henne hela tiden..men han verkar inte vara engagerad i detta alls...
 
Firman..ja den förbannade firman... allt är stilla och det händer bara att det dyker upp från Kronofogden och skattemyndigheten i hennes låda inget annat just nu.. hon ser framemot helgen och ingen postgång... då är det bäst i hennes liv...
 
Det där med att ta sig i kragen och träna och äta sunt är just nu lagt på is till nästa vecka...hon är trött...har ont...och orkar inte engagera sig i sig själv på det viset.. på jobb är det rörigt och det är mycket hot och våld..facket är inkopplat och hela arbetssituationen är infekterad... hon pratar lite eller inget med arbetskollegan hon tror berättat för cheferna om hennes liv och om Frans... cheferna har fortfarande semester...hon får väl se på måndag när de kommer tillbaka... hon kommer att märka det ganska snabbt... den där elefanten i rummet går inte att dölja för ett missbrukarbarn.
 
 
2015-12-18
10:35:23

Hitta sin värdighet

Hon "tar sig i kragen"
 
Färgar håret.... plockar ögonbrynen... rakar benen...
Fixar håret och lägger en snygg makeup... hon tittar sig i spegeln... hon ser ju helt OK ut..ja rentav snygg..
 
Fladdrar med ögonfransarna som vilar tungt av mascara... Inte en käft kan se att hon mår som ett as inuti.. hon ler och ser att hon fortfarande är vacker...
 
Hon går upp och för över 1600 kronor till sitt mastercard och klär på sig... nu ska hon köra bort till gymmet och lösa ett årskort...så är det bara... hon måste börja med sig själv..för att orka det andra...