despartio.blogg.se

2016-02-16
16:20:33

Villkorligt frigiven mot Skäligen misstänkt

Aldrig får man vara riktigt glad... eller nu skiter jag i det här och lever mitt liv som om varje dag jag vaknar är den sista jag vandrar...så tänker hon mer och mer ofta nu...
 
Att gå omkring med en ständigt malande oro...en ständig förväntansångest är verkligen inte något hon unnar ens sin värsta ovän..men hon har ingen värsta ovän..hon har människor som hon tycker mindre om..oftast för att deras beteende inte stämmer överrens med hennes värderingar..eller att deras beteende har skadat henne på psykiskt eller ett fysiskt sätt..
 
Hon är säkert inte en idealmänniska..tvärtom..hon har både humör och beteende för sig som inte är så bra..men hon försöker faktiskt i sitt yttersta att inte skada andra människor med det.. och då blir det introvärt... med matmissbruk, sömnsvårigheter, ångest och oro..ett sorts självskadebeteende som hon dagligen försöker att kontrollera.
 
Hemma är det väl ok... i söndags blev han villkorligt frigiven.. fast hon känner ingen större skillnad på innan och efter, det som förvånar henne är att tiden han satt i fängelse känns så långt borta.
På jobb är det inte så roligt längre..hon älskar verkligen att jobba med med sin klientgrupp.. tror det är en känsla hon får av att känna sig hemma..fast det låter ju tokigt..inte hemma i den bemärkelsen...nej verkligen inte..men hon kan denna typen av människor.
 
Men de är i två läger på jobb just nu.. Samordnaren och en arbetskollega har alierat mot resten av arbetsgruppen och stämningen är allt annat än angenäm. Hon försöker att vara trevlig... men som missbrukarbarn så känner hon det mörka och tunga som hänger över boendet.. och hon blir uppenbart ledsen att det är så när hon inget mer vill än att jobba där... men det kommer att bli helt ohållbart om det inte sker en förändring..och hon har inte styrka att ta tag i det nu...hon har inte heller styrkan att söka sig vidare till ett annat jobb...
 
Så hon bara finns där..trycker undan känslorna när hon går dit...försöker bara flyta med när hon är där..och njuter av de underbara kolleger som finns..och de underbara klienterna... och hoppas att någon annan i arbetsgruppen orkar strida för att få någon form av lugn och samstämmighet i gruppen igen...
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: